Nyhet av Act Svenska kyrkan

Mansrollen fokus i progressivt genusarbete i Pakistan

Foto: Ewa Almqvist /Ikon

Grundproblemen, inte enbart symptomen, måste hanteras för att nå hållbar förändring. Därför måste männen och mansrollen vara i fokus i arbete mot kvinnovåld och för jämlikhet. Det framhåller Babar Bashir från organisationen Rozan i Pakistan, som Svenska kyrkans internationella arbete stödjer.

– En riktig man har mustasch, kan slåss och försörja familjen, säger Babar Bashir som till vardags leder organisationen Rozan i Pakistan. Sedan slutet på 90-talet arbetar organisationen för jämställdhet och mot könsbaserat våld. Just nu är han på Sverigebesök och det är under ett seminarium som han målar upp den stereotypa bilden av den pakistanske mannen, och får åhörarna att fnissa till.

Det är förstås ingenting att skratta åt, egentligen. Någonstans mellan 50 – 80 procent av alla kvinnor i pakistan har utsatts för våld i hemmet.

Jämställdhet börjar med männen

Det finns inga genvägar till ett jämställt samhälle, menar Babar Bashir och i ett patriarkalt samhälle måste arbetet börja med männen.

– Vi kallar dem grindvakter – deras tillåtelse behövs för att vi också ska kunna jobba med kvinnor och barn, och stärka dem.

Organisationen Rozan har fyra olika programverksamheter. De bedriver ett framgångsrikt samarbete med det pakistanska polisväsendet och utbildar dem i genusfrågor. Programmet med flest år på nacken har till syfte att motverka sexuellt utnyttjande av barn och att stärka barns emotionella hälsa, ett tredje vänder sig till kvinnor och upplyser om jämställdhets- och rättighetsfrågor och det fjärde programmet vänder sig till män:

– Det finns få alternativa sätt att vara man i Pakistan idag. Vi arbetar ofta lokalt och skapar kontakt kring gemensamma intressen som exempelvis den stora nationalsporten cricket. Efteråt kan man diskutera det som hände på plan. Varför blev du arg? Kunde du ha uttryckt din ilska på något annat sätt?

Förväntningar på männen begränsar

Att förändra könsroller och förväntade beteenden är en långsam process. Det börjar med att bli medveten om sig själv, sitt eget mönster och sätt att tänka. Därifrån kan man börjar iaktta samhället, menar Babar Bashir.

– Den box som definierar mansrollen är inte alltid bekväm: “Vad händer om jag vill gråta? Vad händer om jag känner mig svag?” En man förväntas vara behärskad vilket gör det svårt för honom att tala om det våld han själv blivit utsatt för.

Själv lärde sig Babar Bashir andra sätt att hantera konflikter när han arbetade på en kvinnodominerad arbetsplats.

– Jag lärde mig reflektera över vad som skapat konflikten och vad som hände i mig. Jag lärde mig att ta hela mitt inre i anspråk.

Reflektion kring könsroller minskar våldet

Rozan har utarbetat olika studiematerial som passar i olika sammanhang och gruppsammansättningar.

– Vi kan exempelvis visa upp bilder på vanliga situationer i hemmet eller på jobbet och ber deltagarna beskriva vad de ser. Sedan går vi över till att fråga vem som bestämt att det är så här det ska vara? Med det får vi igång en reflektion kring roller och traditioner. Är det sunt, frågar vi, att det ser ut så här?

Mansrollen är inte statisk, påpekar Babar Bashir. Män som har markerat mot våld i en situation kan i en annan själv bli våldsam.

– Vi lägger ned mycket tid på att få männen att få kontakt med sig eget inre. När män upptäcker att våld inte fungerar, men att kärlek och omsorg gör det minskar våldet i hemmen.

Magdalena Wernefeldt
redaktör för sociala medier, Svenska kyrkans internationella arbete

Taggar

Jämställdhet